Varkala, Kerala players och prayers pa den globala playan

Hittade hit igarkvall genom en fuktig, mork och lite orolig tagtimme och rikshaw-kvart fran Trivandrum i sodra Kerala. Regnet oste och varmen saktade ned for en mysig stund.

Dagarna pa Ashram som jag nyss kom fran, med alla sina ovre och under bara stunder.

Kl 6:30 obligatorisk lovsang satsang (icke obligatorisk betecknas med * nedan)
     8:00 yoga
     10:00 brunch- intas fran himmelsblatt stengolv pa metallfat och metallmugg, maten serveras utan kryddor och ovanifran av volontarer
     11:00 Karma-yoga
     12:30 yoga coaching*
     14:00 lecture: yogans 5 steg och filosofi
     15:30 yoga
     18:00 middag - igen gemensamt med ca 200 ovriga sjalar
     20:00 satsang (lovsang)
     22:30 lights out

Det finns ett nytt uttryck, jag tror det kallas Gurushopper, och jag undrar om det ar lite liknande Euroshopper. Man ska fa mycket vara for pengarna helt enkelt.

 Det forekom skolk fran denna livets harda skola, och det var latt att fa kanslan av att vara ett bevakat skolbarn igen. Trots eller pga det var det en 10 dagars skon vardag med manga nya och spannande, endel sedan tidigare bekanta skapelser. Jag och Anna Bugey hade stamt traff en dag innan, och hade harligt nog fyra dagar tillsammans pa Ashramet innan hon atervande till Bangalore pa sin jakt efter avloppsvattnet.

Jag traffade faktiskt Hubbe och Kina dar ocksa, forsta eftermiddagen efter middagen hor jag i trappan bakom mig en svensk rost. Den later mer bekant an bara det moderna stockholmska modersmalet. Jag gor en helomvandning och framfor mig uppenbarar sig Hubbe och Kina!! Hade iofs hort fran Madde innan att de skulle vara i Indien, men att vi skulle stota pa varann sahar!


Att forsta gangen pa flera manader befinna sig vid havsbrisen har i Varkala har sina skona sidor. Annars ar vibbarna har ganska handlingskraftiga. Det ska shoppas och stotas och blotas och knadas och beskadas.

Det arabiska havets branta kanter ar kantstotta av minibutiker med allt fran tibetanska mandalas till keralesiska farskavrattade anrattade, feta svardfiskar och farska organiska sidenkjolar i manga nyanser pa rad. Manga och fargglada och till forsaljning ar ocksa byxorna som rymmer minst en trippelbloja inuti.

I boken som guidar oss pa den ensamma planeten skrivs det, om man ar pa en tillsynes skyddad plats, ungefar som sahar; var forsiktig, medveten om vad du konsumerar nar i omraden dar man konserverar. Slang ej burkar, papper och plast pa en ode stig i all hast, genom din torst pa intryck. Slack torsten genom att aterfylla flaskan istallet for att slosa annu en plast-tank(e). Daremot i storstan ges inga sadana rad, kanske ar dar redan forsent, och dessutom, dar behovs ju anda alla dessa varan.

Bomull i rader sa langt ogat kan na, en vara for att bli, till, en vara for att vara, en vara att vara vara i, En vara for att vara, bara en sadan vara. Bomull blir till skont luddigt vadd for att proppa annu ett ora som sedan lange nu upphort, att hora.

OK snart gar strommen, puss och kram och Godnatt!

26 januari- redan forlegat datum, och framat pa denna Indienrajd

I denna uppdateringarnas tid har jag svart att hinna sitta, pranta, flamta och andas  pa samma gang. Oversvamningarna av intryck tar tid pa sig att ebba ut, och vips innan man anar, ar det dags for nasta drapslag efter ett annu ej aterhamtat tag som jag ville fa grepp om..

Sa ni far ursakta om saker kommer med viss timmelag men det ar pga mitt fordrojda sinnelag
Jag skriver lite om 26- 27 januari nu:

Tillbaka fran safari tillbringad pa dromedar sa foraldrad att han kunde vara fran domedagsprofeternas dagar.
Undrar om natten var anmer stjarnklar under denna dromedars ungdomsdar.
Lagerelden kan i all fall inte varit annorlunda an nu, pa de aldre profeternas dar. Ragbrod over oppen eld, en sang i natten. Syrsor som spelar till ljudet av dromedarer som fiser i fjarran ost.

Jaha sa kameler ar idisslare? Det ante mig. Deras andedrakt sa natt nar de gapar o rapar.
Pa nasta lopande sedel jag ser: Kamel varre klimatbov an 1000 SUV. Jag tror jag gar och lagger mig under stjarnorna for en blundstund. For vem orkar tanka pa en kamelfis nar varlden ar sa rund?

Till Agra for vi pa en eftermiddag och en kvall. Det var innan kamelaventyret och oknen.
Mot Agra: Bitvis handlade det om att valtra sig over grusbanan. Vi hade forst akt i en metallkossa i riktning mot Delhi, da jag hade ringt Rumpy som tidigare harbargerat mig tillsammans med Paul och Marzena. Denna afton var hon utanfor stadens murliknande rokridaer och kunde inte ta emot. Det fick bli en buss direkt mot Agra och Taj Mahal istallet. Vi antog att vi skulle ta oss de ca 65 km pa 6-7 timmar. Mycket riktigt.

Jarnelefanten vi antrade var pa gott humor och brakade fram valvilligt. Hon gav oss gott med benutrymme och plats for ryggsackar att bredda ut sig. Efter nagra mils framforande utan servostyrning var styrman endel frustrerad. Vid en av vagarnas skal fanns ett skal, eller snarare en plikt att stanna. Polisen hade satt upp en vagsparr. Enligt min medresenar handlade det om kontroll av fordonens maxlast och overtrampare kom under sparren med 100 rupies, aven om de var i dumboformat.

Men jarnelefanten bar inte pa overlast sa foraren hade ett skal att slippa forbi sparren. Nar polisen sa fallde upp den sa fraste var ledare nagot mot vagsparrarna om "de satte pa bade mor o syster pa samma gang eftersom det tog sa lang tid?"

Snart kryssade elefantcarsus-karossen krossande fram mellan halen i gatan. Ljudet var mer rasslande an vad som sags uppsta da tva skelett alskar pa ett plattak. Det star endast att liknas vid det skrammel som uppstar da man framfor en kraftigt lastad kundvagn i jumboformat over en rafflig yta och hjulen liksom spretar at fyra hall. Ungefar sa kan det ha kants for chaufforen. Mitt skeleton svepte en foljetang av stotar mot halvmjuka saten i sitsen dar jag satt.

Taj Mahal uppenbarade sig for oss fran en takterass vid solnedgangen efter nasta dags morgon.  Dagen darefter bjod kronpalatset pa en morgon i adelstenars och illusioners skimrande glans:

Kronpalatset
Om man kunde fanga alla intryck som flot, ropade och kraschade vid denna majestat.
Varje vinkel, illusioner av vinklar i en syn och en tid, en strid strom av dimensioner. Vem ar betraktaren av en illusion?
Uttrycken: En kansla, En langtan? Som uttryckt i sten.

Grundat i det finaste av fundament
Det finaste blev transparent
Vit marmor, som om det vore av sten, nar dess essens istallet verkar baserats pa ljusets sken.

Lime, life, limestone. Livets sten?
Hur kan ljus ta sig stralande genom en sten sa tat
sten av kalk av djur, miljoner ar pa havets botten,
detta undre verk byggt pa rester fran levande vasen. 
Nu framfor oss att skada hur stralar av ljus trots kalkens miljontals ar av fortryck, eller kanske pa grund av, tar sig tillsynes obehindrat genom denna av liv genererat numera sa adlade sten.

For att inte tala om diamant- nagra miljoner
lager av kol
livsformer
och
ar- ljus tillats passera sa mycket lattare an vi forstar

Sa nu blev det inte mer for idag. Nasta gang vill jag ta upp resten av de gamla tempelresterna igen, Nya Delhi, , jainer, sikher, okenpalatsen, sablarna, palenquinen i allmanhet och Dharamsala och ett underligt bart toalettmuseum i synnerhet. For dar finns att fortalja, men jag kan inte talja av historien i snabb takt.

Godnatt kara lasare, ar nagot trott efter gardagens 3 timmars somn, varav 2 h uppratt men vikt stallning pa en stol i en av stearinljus upplyst cantine under stromavbrott pa Dharamsalas busstation.

Djurisk tillbakablick eller djungelns lag

Knapar ner lite notervart fran djungelfard i Corbett Tiger reserve forra veckan…

Dessa termitstackar!
Pa utsidan en skrovlig hard yta, kanske gjorda av en helig kos blaja eller ett sandslott. I alla fall inget luftslott. Inte alls olika Modors murar. Dessa av flitiga arbetare murade pelare och cementerade organiska hogborgar har visat sig vara ett under av ingengorskonst. Det visar sig ocksa att de ar en ytterst vanlig syn i gronskan och mellan lianerna. Till skillnad fran tigrar, krokodiler o andra mer angenama varelser. Sa vanlig, sa mitt framfor oss, och sa oanat snillrik.

Dessa hogt och lange staende borgar! Minns en dokumentar dar forskare hade gjutit en gipsform av en termitstack och analyserat den med flotta mikroskop. Vid narmare asyn visar sig strukturen pa insidan vara genialt uppbygd for basta ventilation och klimatreglering. Biomimicry bakochfram. Det blev en modell att anvanda vid design av energisnala hus for framtiden eller rentav redan nu.

Och da har vi inte ens namnt att denna ovanjordiska del bara ar toppen pa ett isberg. I form av en stack.

De breda, steniga vattenvagarna som vi korsar ar bara till 1/3-del fyllda med pani-vatten. Elefantgraset ser torrt ut. Vi fardas sa langsamt, och i min tolkning, ganska ljudlost genom djungeln. Att stanna jeepen for en pee el pooh kommer inte for sig. Da kan man bli avsnoppad, eller av med en saftig klyfta. Avhuggen av vassa sylar. Kanske anser man manniskoavskradet alltfor toxiskt for att det ska fa brytas ner i parken. Langs skogsvagarna finns manga stora elefantbajsar. Tecken pa att ngt stort ar pa gangen framfor.

Vattennivan ar lag, tillsynes pga ett vattenkraftverk uppstroms parken. The need for power is very urgent.

Vi passerar en elefant ute vid flodgraset. Som den hangivna turist jag ar reser jag kameran med hela sitt hus i beredskap. Guiden: - It is domesticated (so don't bather).

Ar det vilda och otamjda det enda som ar vart att forevigas?
Och anda ar vi redo att tamja en hel flod for att matta vart energibehov...

I en tillvaro dar verkligheten tas for alltfor kannbart absurd, dar vill vi vanda oss till det mer ursprungliga, vi gor det till en jakt, en hunger efter ngt annu oforstort, men nagonstans med vetskapen om att ju omattligare var hunger, desto snarare kommer vi ocksa ha forvandlat det annu ororda till vad vi sjalva trodde vi ville fly ifran. Det tillsynes utredda, planerade, manovrerade?

Lonely planet- en karta over varlden, redo att exploatera oppet for var och en. I fickformat sedan lange. Nu ocksa som ipod. Lycka till i sokandet efter djungeln, den sista nomaden, den ursprungligaste sekten, den mest originella ansiktsmalningen, kallan till Ganges etc. etc....

Sjalv skymtade jag ingen tiger denna gang. Men val elefantbajs. Innan jag sag dem kande jag lukten av dem. Kanske sjalvaste lukten av dem ar nog for att ana deras bulkiga kroppshydda. Korven i sig ar ju imponerande. Ett sa farskt och uppenbart spar hade rackt som tecken pa denna gigants narvaro.

Domesticerade passerade de sedan lunkande. Trots dess tamjda natur var deras lunkande, rytmen och blicken en majestatisk syn sa maktig att jag rads se dem i ogonen..

Aska fran Broadway

Broadway

Broadway hotel, ett av fa harbargen i Mussoorie som tar in gaster sahar ars. Liggandes pa detta 2 km hoga, nastintill allsmaktiga bergs hogra sida.

Brudgumsparad

Pittoreskt litet gastgivarhus med brittiskt-imperium-inspirerade verandor vars vita farg sakta flagnar. En heltackande mattas trappa upp finns ett morkt rum innanfor den inglasade verandan. For att se Himalayas glans tar man passagen genom badrummet, reglar av en liten tradorr och vips ar man pa balkongen som egentligen ar forsta parkett for diverse storartade skadespel. Varje natt ett nytt utbud.

Agaren menar att det finns tre gaster till, men vet inte om han menar gastar, for an har vi inte sett till dem.
Garkvallen tog en vandpunkt da strommen fran en blixt gav ett avbrott i strommen av el som forsorjer stan. Men vadret nojde sig inte med det. Infor vara nattmattade ogon valde Himalayas silhuett att uppenbara sig genom  blixtarna och askmolnen pa en annars kolsvart horisont. Under brakande delar av en sekund framtrader dess maktiga profiler i blixtsnabbt forsvinnande kontraster av ljust och gratt.

Efter funderingar pa om man skulle sova med vantarna pa var det bara att acceptera att har varken varmer eller isolerar man husen trots (iofs mer och mer sallan forekommande) temperaturer under nollstracket.

Multi-belief ashram

Det som ligger narmast hjartat kan man dock fa varma med en elfilt pa sina hall. Men just nu funkar sovsack och ultratjocksmocktacke ytterst bra. - Det ligger val ngt i detdar med att rummet dar man sover ska vara kallt forsoker jag overtala mig.

Primadonna look

Utomhus langsmed grander och gator brassar manga eldsjalar pa brasor, kanske for att halla affarerna eller diskussionerna igang. Det ar har, vid gatueldarna, menar Sanche, som politiska asikter vadras och eldas. Tar ny form och energi frigors. Roken ligger tjock mellan granderna. Alla dessa miljoner sjalar som tander eldar som blir till hela eldstader som generar rok och partiklar som kapslar in varme.
Det sags att det hade besparat elefantliga mangder klimatpaverkan om eldandet kunde upphora, om de bengaliska eldarna kunde sluta brinna. Kan man slacka dessa eldar och fortfarande bevara gloden?

Brudgumsparadens vagn

Vallfardsort for nygifta: Mussoorie, sa lungt jamfort med Rishikesh. En stad i vinteride i bergen. Kand for sina manga smekmanadsfirare som vallfardar hit. Tidigare kurort for britter. Pa torget ett bibliotek fran 1860. Vakterna meddelar att bara medlemmar i sallskapet har tilltrade. Ett glashus som ocksa visar sig vara bibliotek skymtas efter en av krokarna langs Camel back road som slingrar sig som en skara langsmed bergets sluttning. Tyvarr ar det vinterstangt men en dag i den inglasningen, en chai, en bok och den utsikten har jag redan lagt pa minnet som om det hade hant.

Barare av historisk vikt

Bararna i form av tva tillsynes taniga ponnyer drar forbi Madras cafe. Drag av al pa en rygg, tigerrander pa harda starka ben. Alla tre av en sort numera sallan skadad.

Dosa- ratt pa manga satt

Dosan ar en flat, frasig, tunn och spad sak. TIll den kommer saser, i antal nastan som urvalet av tv-kanaler pa dosan darhemma.  Denna dosa oppnar manga kanaler nar den snuddar vid smaklokarnas tentakler. Far nastan lust att steka alltihop.

Ganga gang recyclers rule

Tors 13 jan 2011 blev en tidig morgon for att vara dar och da.

I drommarna var jag nagonstans i Warszawas yttre kvarter, helt okart var, men daremot vantandes pa att ta ratt buss till Vistulaflodens traskmarker for att skorda uppkommet och neddumpat avfall. Jag var staende men sen i drommen , tog fel buss nar tyska busschaufforen rattade mig ang. vilken riktning jag skulle ta. Gick av vid hallplats i nagot aktivist-kvarter. Ringde Tomek (av alla tankbara) for assistans varpa jag i nagot flode som minnet inte fortaljer, plotsligt lyckats ta mig till ratt odemark. I skogsbrynet, sankmarken och dimman lunkar John Lennon omkring och letar efter sin tjej varpa hon dyker upp. Snart befinner jag mig som i en valbekant stuga i Stehag; ny design men samma varme. Kvicka hopp. Langsamma dagar.

Det ar lika bra att lyda vackarklockan efter 3:e ringsignalen, jag befinner mig ju anda pa Gurisk mark. Annars tenderar dagen att yttra sig som ytterligare ett lattjans naste. Pa fler satt an vad som redan ar fallet. Jag stiger upp. Pa klockslaget 7:20 ar det perfekt att dra sig ur de rigida sangkladerna och  pa med de  egna halvstela draperierna.

En halvhyfsad tvatt senare apostlar hastarna ivag till flodbanken dar sammanstralningen sker strax efter soluppgangen.

Clean Himalayas-markta skjortbarare flockas med rissackar och gummihandskar. Harden av 15-talet indo-europeiska sjalar drar i sydgaende riktning.

Det mesta utom gardagens till Ganges offrade ringblommor och insjunkna bildack samlas in under tiden som dimman lattar nagonstans vid nasta meandring.

During: Ganga gang in action

After: Ganga nicer

En tok-tanke drar in; ok, stranderna blir rena men var hamnar allt jox? Branner man upp det i nagon av de miljontals brasorna?

Begreppet moona har fatt en ny, internationell betydelse

Sjalvklart sorteras detta minutiost far jag hora senare fran teamledaren. "Det ar inte sa mycket av det som gar att atervinna men det racker for att forsorja ett gang samarbetare med en viss ersattning."

Och plockandet gor skillnad, 1 km av stranden ar renad pa skrap dar teamet harjat under 40 min, tills man stoter pa nasta patrull som gatt i motsatt riktning. Som sagt mangengang, kraft som verkar i en riktning ger upphov till detsamma men med motsatt verkan, men har kanns det mer som en samverkan.

Lorna fran Anglarnas land berattar att hon tar en tur imorgon ocksa, da utgar de fran flodets centrer dar det sorteras. Hon bor har 4 man. om aret. Att narma sig och ta i det fula, menar hon, "forvranger kanslan for vad som ar rent och orent. En befriande handling."

Mr Mario slar sig senare ned jamte mig vid sollaget pa Madras cafes terass.

Oh damn, my vehicle is playing tricks on me, heavy to stir, but takes me anywhere! Daniel: Jmf. tredje kortet uppifran som hanger pa ditt skrivbord

Solen gassar fortfarande nar han berattar om sina forsta indientripper. Det var 77 och taget genom Afghanistan var nastan palitligt.Han talar Hindi, en del battre an engelska vad det verkar.

Ganga crawlings

Cafeagaren halsar grandens forbipasserande med olika varianter av fraser samtidigt som han berattar om sitt engagemang i Clean Himalaya. "Varje torsdag, oavsett vader, mots vi vid 7:30 vid batkajen och samlar. Ibland ger vi ett eko-nomiskt bidrag ocksa". Samtalet avbryts da han ropar en av sina salut till killen med gronsaksvagnen som knappt har tid att svara. Vad var dendar halsningen med "brahm" du sa?  Han forstod inte vad jag menade, det fanns ju sa manga ord med brahm. - Ah, du menar Aham Brahmashmi?  - Abraham? fragar jag?  -Nej, Aham Bramashmi, I am divine. Och de andra fraserna, det gamla vanliga, the Divine in me greets the divine in You, snart solar han sig gott...

Rishikesh, Uttarakhand, India

Semi-hangbron over Ganges blagrona vatten ar ganska valtrafikerad. Smattrandet da mopeder motar sig mellan gnagtrafikanter gar nastan i rytm med det tillsynes slumpmassiga tutandet.

En sladdrig apa travar, galopperar och skrittar om vartannat och obehindrat pa en av brons barande overhangande vajrar.

Just har flyter hon sa bred och lugn att det vid en forsta anblick ar svart att avgora i vilken riktning hon ska. Vinden sager ett hall, men kanslan ar det kanske den opalitliga lokalkannedomen, sager annat. Jag valjer att lita till det sunda? fornuftet denna gang och ser pa de hoga bergen mot norr.

Skrivandet avbrots da en liten kvinna i silvriga sandaler och tillhorande 9 -arig son strovade forbi dar jag satt med ryggtavlan mot en knagglig sten pa Ganges ostra strand. Solen varmde men mindre an vinden kylde ner oss. Kvinnan med de djupbruna ogonen och ogonblickliga blicken stannade. Pojken bar en alltfor stor, marinbla yllekavaj, en gron jumper och morkbruna ocksa de gravt for stora byxor vars dragkedja sedan lange hakat upp sig. Det sistnamnda gav att byxan var knappt bara overst och dar kedjan skulle dragits at tittade nu hans snorre ut pa vid gavel.

Modern talade en del engelska sa att det framgick att de var fran annan ort. Hon hade 2 soner och 2 dottrar och en make som inte visste at ta hand om familjen. Byn de kom fran kunde man bara vistas i ibland pga jordskred som hotade under monsunregnen.

Kopte ett armband av henne och undrade snart darefter om pojken hade gjort illa foten med bandaget pa riktigt eller om det var for att underlatta forsorjningen varpa en rida av skuggat samvete drog sig fram pa himlen.

De undrade om jag hade varme pa rummet, toa, och om man varmde husen med eld dar jag kom ifran. Kom pa mig sjalv med att svara nej, vilket pa sitt satt var sant, men med en forhoppning om att inte verka sa tat som jag jag i jamforelsen var.  Forsokte komma pa ngt att saga som inte automatiskt inramade oss dar vi var. Pojken kalla mig Didi, kanske frun eller tant vill jag tro. Jag svara det enda jag kunde: ab kah se hoh, how are You? varpa mamman genast laddade med ett exhalterat svar pa hindi. Ojoj det forstod jag inte mkt av, tog fram frasbok och famlade runt for att hitta en mening som kunde funka i sammanhanget. Det som erbjods pa de minimala sidorna var en meny av ungefar:
What do you do?
What is his occupation?
With whom did you travel?
Where is the key to my room?
How much is this?
Act your age!
Everything will work for the best
Good talking to you
Goodbye...

Jag kolla av med pojken, har han nagot skoj pa g? Vi lyckades fa fram ngt skoj som jag inte alls minns vad det var men snart kom jag pa att detta var kanske mkt mer allvar an lek for mamman. Nanting sa mig: jamen jag har ju kopt detta armband nu, lat det vara, ha det bra.

Stunden darpa kommer en ung man i khakifargad uniform, talar forst till kvinnan pa hindi varpa han vander sig till mig och pa stadig engelska fragar mig: Are they disturbing you? Jag svarar nagot i stil med Inte alls, vi chit-chattar ju bara har pa stranden. De fortsatte pa hindi med ngt som kanske innebar vad gor ni har nu igen, din son ska ju till skolan- av vad vakten senare berattade.

Vi tar farval och mor o son gar sin vag.

Det ar kallt sager vakten och visst blaser det en del nu, klockan har narmat sig 16. Han fragar om jag vill ga upp pa strandpromenaden istallet dar det blaser mindre. "Foreigners gillar att hanga har pa stranden" och det framgick inte vad han ville ha sagt med det. Kanske bara min tolkning att det maste ligga ngn maning i den formuleringen.

Hursom, jag ar inte helt bekvam med att ga upp bort mot strandpromenaden med denne uniformerade sa jag sager att det ar kallt och att jag ska dra mig till andra sidan "an" for en kopp the. - Kom drick the har, mkt nara. - Tack men nej tack.

Han forklarar att kvinnan med sonen alltid hanger pa stranden och ber foreigners om pengar. "Forr var det inte sa men sedan turiststrommarna kommit sa tigger man om pengar istallet for att lata barnen ga i skolan."

Vi avslutar var stund tillsammans strax efter att han sagt we have only this life, we have to stay happy with what comes around. There are so many reasons to smile. Be good.

Jag styr kosan mot hangbron igen. Har ar det omojligt att ta sig over med fordon storre an mopeder men de tar sig garna i snabb takt. En ko strosar latt over pa stadiga klovar over notta natta betongplattor.

Undrar just hur lange det drojer innan en massivare bor for "riktiga" fordon kommer byggas. Till hur stor del beror det da pa "foreigners" och de i sin tur pa andlighetsturismen, och den i sin tur pa Beatles som satte Rishikes h pa varldskartan genom sina retreat pa ett numera nedlagt ashram har. Rishikesh ar sedan mkt lange en stor pilgrimsort for hinduer. Har foll Vishnus droppar som gav upphov till Ganges.

Har duggar det tatt mellan de andligt inriktade standen med CD-skivor for meditation, bocker om yogis och healing och chakras och en ny varld, eller i alla fall new age. Valstand ar ngt som kanske en av de nyare anlaggningarna kan betecknas med. Har erbjuds spa, massage a la ayurveda, cafe, meditation och yoga. Skyltar och menyer framhaver den vediska inriktningen och att man i forsta hand anvander lokalt producerade ravaror och ayurveda. Att fraga om de har kott vore lika konstigt som att fraga om de serverar vegetariskt pa en restaurang i Trelleborg.

Lokalt producerade ravaror? Kan sa vara. Atminstone verkar kvinnan som ger mig en traditionell ayurvedisk massage med sin faordiga engelska mena att hon ar fodd har i Rishikesh och att massage larde hon sig av instruktoren som verkar driva centret.

Det var 2:a gangen i mitt liv som jag kopt massage, och aldrig hade jag tankt att den kunde vara sa allomfattande. Det var som om en av mangden attaarmade hindiska gudarna agerade med dessa sina over hela min corpus pa ett och samma andetag.

Strax efter insmorjningen och knadningen som kraver sitt egna kapitel for att beskrivas, fick jag ta en dusch for att avlagsna oljan som intagit aven harbotten mm.

Kande mig aningen hungrig darefter.

Det hor till saken att innan dagens skrivande infann sig sa befann jag mig pa en trappa ner mot Ganges, dit jag fran en restaurang hade bett om att fa ta med mig naan, ris och div. underbara saser.

Hela harligheten, det ska indiska gudarna veta, nog ar er mat gudomlig, men i alla fall, den var packad i sma pasar vilket gjorde intagandet redan fran borjan komplicerat pa trappan dar jag satt.

Men komplikationerna tilltog stadigt. Jag hinner ev. tanka ngt i stil med "inte vagar sig val detta kreatur narma sig och stora min fridfulla frukoststund med curryguld i mund" forran tungan pa denna Heliga Hoghet intagit en av saspasarna och sorplat i sig.

Om man nu kunde forvanta sig ett tack fran en sa hogt staende varelse sa kom det aldrig. Det var bara att packa ihop och radda det som kvarstod medan kossan glattade i sig och jag i all min hast skvatte linser over hela min kapa.

Snopet gick jag tillbaka till restaurangen och forsokte forklara"missodet" och att jag garna at inomhus mellan fyra graa vaggar istallet for trappan med utsikt mot bade en och annan helighet.